Nu är vi framme i det som jag kallar för mitt paradis! Mina svärföräldrar har sommarstuga i Rörbäck, det ligger i närheten av Lysekil. För några år sedan byggde vi oss ett litet hus på tomten.
När jag träffade min man för 20 år sedan, jag var 17 och han fyllde 18, tog han med mig hit omgående.
Jag blev förälskad, hals över huvud helt förälskad. Det är jag fortfarande. Det är mitt smultronställe, mitt ställe att djupandas på, att känna sig lugn på.
Här kvittrar fåglarna finare, gräset är grönare, vattnet är blåare, andetagen går ner i magen och blir lugnare, blicken klarare, bekymmerna försvinner och tiden stenar upp. Här är tillvaron fylld av nu.
På sommaren har vi en båt s0m tar oss ut till små öar, där vi plockar bär, badar och grillar. Vattnet ligger ett stenkast från huset och är ständigt närvarande för blicken.
Jag känner mig priveligerad som kan åka hit och hitta lugnet. Jag är lycklig över att mina barn får en stillsam tillvaro utanför stadens sus och brus.
Ett ställe där tiden, måsten och krav inte finns.
