Vi visste inte riktigt vad som väntade oss, vi misstänkte att det skulle bli tufft, vi antog att det skulle vara skrämmande. Men vi visste att det skulle vara fantastiskt, om vi kom upp… Det gjorde vi och som Preikestolen levererade!

Vi kör direkt på morgonen från campingen i Stavanger mot Preikestolen en timme bort ungefär. Missade att titta på rutten som navigationen föreslog och körde en omväg och fick ta en färga istället för att köra igenom Ryfylketunneln, världens längsta och djupaste tunnel som går under vatten. Vet inte om det hade med vägtullar att göra, men även den vägen vi fick köra och färgan var väldigt trevlig så det gjorde inte så mycket.

På färgan mot Preikestolen

Förberedelser och början på vandringen till Preikestolen

Vi stannar på Preikestolen camping när vi kör förbi för att höra om vi behöver ”paxa” en plats redan nu innan vi vandrar upp till utsiktsplatsen, men eftersom vi kommer efter den värsta högsäsongen så är det ingen risk att campingen blir fullbokad. Så vi kör vidare några minuter till för att stanna på Preikstolens parkeringsplats och kan börja förbereda för vandringen.

Musklerna får kämpa lite redan i den första backen som leder oss ifrån parkeringsplatsen och vi börjar nog båda fundera på vad vi gett oss in på. Men vi kan ju inte avbryta nu… vi har ju precis börjat vår vandring mot toppen.

Det är en tuff vandring upp mot Preikestolen

Stigen upp mot utsiktsplatsen är bra men stundtals jobbig. Inte direkt svår, men det är olika nivåer på alla trappsteg som är placerade naturstenar och stigningen på trapporna är på vissa sträcker riktigt hög och brant. Även om det är varmt och solen skiner växlar det på ett par minuter och rätt som det är börjar det regna. Regnkläder tas på men bara några minuter senare åker de av igen då solen åter tittar fram.

Vi är här i början på augusti, närmare bestämt i slutet på vecka 32. Det är en del folk här men långt ifrån trångt. Naturen och omgivningarna är fantastiska och kan lätt övervinna all form av trötthet. Efter varje trappkrön kommer det ny natur och nya vyer. Bara vägen upp till Preikestolen är värd varenda svettdroppe.

Helikopterdån och säkerhetsinsatser vid Preikestolen

Nästan hela vägen upp hör vi ljudet av en helikopter. Det slår en såklart, med alla dessa människor måste det vara relativt vanligt med skador, sjukdom, vätskebrist m.m. Bara om man råkar stuka foten på ett av de ojämna trappstegen gör det i princip omöjligt att ta sig ner igen på egen hand. Och det är ju absolut omöjligt att ta sig fram med ett fordon.
Det är med lite blandade känslor vi ser helikoptern landa, men vi vet ju inte vad de skall göra. Jag kan inte annat än att imponeras av sättet de landar helikoptern på ett snett och ojämnt berg, hoppar av för att bara några minuter senare lyfta igen. Jag får en känsla av att de är här ofta… kanske rentav varje dag.

Äntligen framme vid Preikestolen – en oförglömlig utsikt och segerstämning

Vi är där, vi har nått Preikestolen! Alla varningssystem i hjärnan triggas men kroppen njuter av välbehag. Vyerna ut över bergen och fjorden är obeskrivliga. Inte en bild kan göra upplevelsen rättvisa. För varje steg närmre kanten man går skriker hjärnan stopp allt högre. En spricka på ett par decimeter blir omöjlig att kliva över och jag tar mig in mot bergskanten för att kliva runt den. Vi sätter oss och äter lite mellanmål och tittar på alla andra vandrare och turister som fotograferar, tittar, vinkar, gör segertecken, kryper, dinglar med benen.
Glädje, värme, känsla, styrka, tacksamhet. Jag kan sitta här en hel dag och bara njuta.
Efter ett tag släpper också den största höjdrädslan och vi kan lite enklare promenera runt på den stora utsiktsplatsen och göra som alla andra, segertecken ✌.

Nedgången blir som vi nog misstänkte jobbigare än uppför. Dels är vi trötta efter vandringen uppför men nedför belastar knä och kropp på ett annat sätt. Fötterna trycks framåt i skorna och för min del smärtar det ordentligt i en av mina tår.

Vi kör tillbaka till Preikestolen camping och slår upp tältet intill bilen precis som vanligt. Den här kvällen somnar vi tidigt, 100% nöjda!

Har du varit på Preikestolen, hur var din upplevelse? Dela gärna med dig av vad du tyckte.

Author: Andreas Modess